fredag 2 november 2012

Dag 2. Min passion

Här skulle jag lätt kunna skriva om teater och hur mycket jag älskar skiten men det skulle vara för uppenbart enligt mig. Teater och allt som följer med det dyker ändå upp så pass mycket här på bloggen så jag tror ni fattar hela den grejen redan.

Istället tänker jag på något annat, det är inte så mycket en passion som det är en besatthet men det tar upp mycket av mitt liv och ger mig ofta en stalker varning.
Jag är besatt av namn! Då menar jag namn på människor och inte på varumärken eller liknande. Jag älskar namn och finner dem oerhört intressanta. Jag älskar att veta varför människor heter vad de gör, historien bakom och meningen med deras namn.
En människa har väl aldrig så mycket makt som när denna får namnge en ny varelse, ge den ett namn som kommer att följa med dem hela livet. Många tänker inte mycket över detta när de får barn andra tänker desto mer. Ska det vara unikt och ovanligt, ska det vara kraftfull och inge en sorts respekt eller ska det vara gulligt och passande.
När jag fick mitt namn hade de tänkte över en hel massa namn innan det blev Gabriella. Detta är ett namn som har gett mig en hel massa smeknamn, Gabbe, Gabby, Gaboo, Garbo,Bella, Gabe och nu senast Gloria. Det är ett namn med massa frihet till att vara kreativ, det är också ett namn som har kommit att passa mig väldigt bra.
När någon nyss fått barn är jag sällan intresserad i de vanliga frågorna, vikt, längd, kön. Jag vill veta namnet, för, mellan och efternamn och tanken bakom.
Jag har också ett konstigt tix för mig att tvångs ge folk smeknamn även om de inte har några och när det har några kan jag envisas med att kalla dem deras fullständiga namn.
Jag minns namn som ingen annan och om någon nämnt ett syskon så kommer jag komma ihåg det. Jag kan fortfarande nämna namnen på de flestas syskon i min förra klass. Detta leder till att folk tror att jag stalkar dem. Att namnge någon är ett stort ansvar och något jag kommer glädjas åt massor när jag får barn även om jag kommer tycka att det är svårt.
Det är viktigt att namnen funkar på barn men även på vuxna och jag har en hat kärlek för namntrender. När det skulle vara så konstigt som möjligt så hatade jag många av namnen även om jag tyckte det var så intressant att höra vad folk kom på. Likadant men den nya trenden att ta fram gamla namn, jag finner det intressant men rynkar ofta på näsan när folk döper sina barn till Gottfrid, Hjalmar eller Märta. Dessa tillhör det förflutna och bör stanna där. Jag älskar tidlösa namn som alltid funkar utan att bli tråkiga.
Jag älskar att höra vad folks syskon heter och hur deras namn funkar tillsamans, jag tycker också det är oerhört roligt att prata om vad folk vill att deras framtida barn ska heta. Något som ständigt ändras när folk blir äldre.
Inget gör mig så frustrerad heller som att läsa en bok där många karaktärer inte har något namn utan bara nämns som en syster, barn eller liknande. Jag vill ha ett namn på dem! Jag är ständigt på jakt efter nya namn och älskar känslan när man hör ett namn och det bara slår en vilket fantastiskt namn det är och lägger det på minnet.

Så där har ni min konstiga passion som jag har haft sen jag var lite. Jag vet inte var i från den kommer men så är det i alla fall ;)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar