En dag kvar

Imorgon åker jag hem. Väskorna är packade, biljetten är fixad, rummet är städat och nyckeln lämnad.
Men framför allt så är uppspelet över och mitt år på skolan är numera bara ett minne, så sjukt. Vilken berg och dalbana detta år har varit. Men vad jag kommer sakna det, det vet jag ju. Jag är ju sån, njuter av allt som mest efter det har hänt. Knasboll som jag är.

Nu ska jag hem och ladda batterierna och ta mig an nya äventyr med nya tag. Vem vet vad framtiden har att ge men jag är ivrig på att ta reda på det.

Uppspelet var fantastiskt och hela dagen var underbar, så sjukt underbart att få avsluta med att ha en hel dag ihop. Jag skriver nog mer ingående om det sen när jag kommer hem. Vi gick ut igår och jag gick inte till hotellet för ens på morgonkvisten.

Så sjukt jobbigt att säga hej då till alla. Första tanken var ju att jag inte alls visste när jag skulle se alla igen. Men det löst sig ganska snabbt då Colin och Lorena meddelade att de ska GIFTA sig i augusti! Haha så himla sjukt, de har varit tillsammans i sex månader, förlovad i två och ska gifta sig om två månader. ( Och nej hon är inte gravid, det var min första tanke ;) ). Så i augusti är jag tillbaka för att gå på bröllop. Det blir underbart och så härligt att få se alla igen då.

Nu ska jag sova för imorgon flyger vi tidigt. Jag ska få ner mina sista dagar mer ordentligt senare men nu är allt fokus på att komma hem!

Tills vidare..

Bye Bye T.G.I.F

Igår var min sista dag på jobbet, så sjukt. Det var en riktigt bra dag dessutom med bara de bästa människorna på golvet. Det var stressigt men inte mer än vad vi kunde klara av, vi var ett sådant team igår och trots massa barnkalas och suriga föräldrar så rodde vi det i land och lyckades sätta ett leende på allas läppar. Bord nummer 32 blev mitt sista bord och det kommer jag nog alltid komma ihåg. Jag jobbade 12 till klockan sju sen fick vi am;are sluta och ge skiftet till pm;arna.

Efteråt drog jag, Stephen, Heather och Jen ner till donken som ligger under oss och slängde i oss lite mat sen vidare till puben Winters.
Där satt vi sen hela kvällen och skratta och prata och hade det allmänt gott. Inte en enda öl fick jag betala för heller, trots att jag envist försökte trycka fem euro i handen på alla som kom med en Pint till mig. Men regeln när någon slutar är ju just den att man inte får betala för något.
Samtidigt som kvällen blev senare och solen gick ner så kom det bara fler och fler människor dit, alla underbara människor som jobbade sent kom så fort de var klara. Hannah, Adam, Lin, Alli och Nikki dök alla upp för att dricka med oss och ta farväl av mig. Hjälp det är få gånger jag känt mig så speciell och helt mållös inför deras sätt att ta tills sig mig trots att jag bara jobbade där i fem månader.
När vi blivit ganska många runt bordet så viskades det en hel del och så försvann folk lite mystiskt och jag förstod att något va på G.
Och mycket riktigt så dök de upp sen med en stor present påse fyllde med massa skoj och ett kort som alla skrivit i. Jag blev så rörd så det var inte klokt och jag som är så dålig på sånt där, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Men jag hoppas leendet på mina läppar och mina kramar var nog för dem att förstå hur underbara de är.
Runt klockan två så stängde puben och vi vara klara att säga adjö efter en hel dag av att jobba och dricka. Då hade folk trappat av en efter en och de var bara de tappra få Heather, Stephen, Alli och Evan kvar. Vi skiljdes åt vid taxi bilarna och det blev många långa kramar innan. Mitt hjärta känns som att det vuxit tre storlekar tack vare dem!

Bildregn! ne det var ingen bra fotodag för mig men va fasiken jag bjuder på det, det är ju fullt av fina människor på bilderna i alla fall :)

Så idag är det måndag och blygsamma fem dagar kvar innan jag åker hem. Shit! Så mycket kvar att göra, hur fan ska man få ihop det tro. Ikväll kommer mamma men innan dess så ska jag åka och lämna kläderna på jobbet, lämna in gymkortet, dra till banken och växla in alla mynt och packa det sista och ha teater! Jo men det låter väl fullt möjligt eller? Äsch det löser sig nog i vart fall, det brukar ju göra det ;)

Tiden

Nu helt plötsligt börjar det bli svårt att få tiden att räcka till. Jag har ju inte direkt gett mig själv ett schema med överflödigt med tid om man säger så.

Nu i helgen jobbar jag mina sista pass på T.G.I.F vilket känns jätte skumt i sig samtidigt som det känns jätte skönt, idag gör jag min sista stängning. Har svårt att tro att jag kommer sakna just dem. Sen imorgon göra jag sista am skiftet, 12 till 18:00 sen är jag klar. Sen kommer jag till dilemmat om jag ska gå ut och dricka med kollegorna efteråt som en farväl grej eller om jag ska åka och repa med teater polarna. Måste bestämma mig snart men jag grubblar lite till på det. Jag vill ju så gärna gå och dricka en sista gång med kollegorna samtidigt som jag borde repa teater. På måndag hinner vi i och för sig repa en del, sen har vi ju tisdag men då är mamma här så då blir det ju lite knepigt.

Samtidigt som teater och jobb sker så har jag ju massa annat att få klart, packning och städning av mitt rum bland annat. Så svårt att packa ner allt när jag fortfarande behöver kläder en vecka till. Måste försöka tvätta sängkläder och handdukar också innan jag åker, dessa skall jag ju ge till nästa inneboende och då vill jag ju inte direkt att de ska vara skitiga. Julius har jag nästa enbart sovit i min säng på senaste tiden så det är stört mycket katthår på mina sängkläder.

Detta är mitt kaos just nu.

Och så har vi otroligt hjälpsamma Julius.

På nått höger ska ju få ihop det här ändå. Om en vecka är jag ju hemma och då måste det ju ha löst sig eller hur. Tills dess har jag inte tid att sitta här i vart fall. Dags att få lite nytta gjort. 

En vecka

Till showcase! Fan vad sjukt, hur ska detta gå nu då? Jo men det kommer gå bra tror jag. Vi är på god väg. Kan bara inte fatta att om en vecka är det över, Mitt år på skolan med mina vänner. Herregud vad jag kommer sakna dessa lektioner och framför allt dessa underbara människor som lyckats nässla sig in till mitt hjärta för att bo där permanent. Om en vecka bugar vi för sista gången tillsammans på samma scen, vi kommer kramas, skåla och skratta en sista gång innan vi skiljs åt. Sen på fredag om en vecka sitter jag på planet på väg hem till Sverige igen. Så lustigt, att lämna allt detta bakom sig. Men det blir nog inte för alltid, nog fasiken så återvänder jag till Irland en dag om så bara för en helg eller så.

Gårdagen blev en toppen dag trots att jag trodde den skulle bli ganska trist. Innan vi skiljdes åt på måndagskvällen klagade jag till Adam att jag inte visste vad jag skulle göra på min lediga tisdag. Han kom på den super bra idén att jag skulle komma ut till Google där han jobbar och äta lunch. Det var taget och runt halv tolv satt jag på bussen dagen därpå och åkte till Google. Adam hade fixat gästpass åt mig och sen fick jag en guidad tur hur det såg ut där och sen så gick vi till den mycket imponerande matsalen, såg ut som en restaurang med massa lyxigt käk, som var gratis! Fatta de får gratis lyxlunch varje dag, OMG. Inredning var dö cool den med och jag kunde inte för mitt liv fatta att Adam inte trivs där. Nå ja det handlar ju mer om jobbet i sig än maten kanske. Efter att ha ätit tog vi gratis fika och kaffe och satte oss på takterrassen där det fanns gungor!!! (igen hur coolt låter inte det här stället). Där satt vi och gunga i solen och drack kaffe och skrattade gott, Oh Adam är en så underbar vän, jag har så roligt med honom. Efter att han tagit en på tok för lång lunch så sa vi hej då och jag drog mot stan igen.

Där handlades det två stora väskor så nu har jag äntligen kommit igång med packandet. Sen hem för att träffa Henea och Mick, det är så löjligt men vi ses nästan aldrig längre på grund av jobb och teater. Tror inte jag hade sett Henea på en siso där fyra dagar.

Så jag lagade en sista Mexican tuesday, lite sorgligt där. Sen så käka vi och kolla på tv tills Chris hörde av sig sent om cider och fråga om vi skulle repa lite. Så klockan halv nio mötte jag upp honom i kvällssolen och så gick vi igenom pjäsen igen.

Det blev alltså en väldigt lyckad dag som jag inte hade förväntat mig, älskar när sånt händer!

Nu ska jag på jakt efter en klänning som jag kan ha på mig i scenen med Chris och en i den med Niall, det är lättare sagt en gjort och jag är så ruskigt sent ute, typiskt mig.

Tills vidare..

Upptagna dagar

Herregud vad dagarna går fort nu och vad mycket jag har att göra hela tiden. Så denna vecka har sussat förbi. Med teater och jobb som varvat varandra och däremellan har väl en och annan öl druckits.

I går så hade vi middag med teater gänget. Jag skulle jobba 12 till klockan sex, det var ett jobbpass som jag tog då en kille inte kunde jobba. Jag var dock tydlig med att säga att jag absolut inte kunde stanna längre än klockan sex då jag skulle på middag klockan sju. Jag blev försäkrad om att jag skulle vara ut klockan fyra.
Jo men tjena, fy i helvete vad stressigt det blev på jobbet. Det var bara jag och en till på golvet sen två manager som skulle sköta hela restaurangen och hjälp vad vi fick kämpa för att få ihop det. Jag var inte ute från restaurangen förrns klockan 18.30. Detta betydde ju då att jag blev ganska så jätte försenad till middagen, morr.

Men men, jag for i vart fall hem och duscha, fixa mig och knatade iväg till restaurangen. Där satt resten och åt och drack vin, det var en underbar tapas restaurang. Jag beställde min mat och det tog knappt någon tid alls att få in den så det var toppen. Åt en getost sallad med salta mandlar och honungs dressing och en bruschetta med tomat mix på, gudomligt gott.

Vi satt och mös där till klockan elva då vi drog vidare till Workmans för mer dricka och massa dans. Det var verkligen en underbar kväll, så underbar att jag liksom är lite sorgsen att den är över.

Och så ett bildregn från kvällen, oh dessa vackra, underbara, tokiga människor som jag kommer sakna dem!

Var inte allt för bakis idag och tur var väl de då jag har jobbat. Fem till stängning vilket blev klockan tolv, alltså inte så farligt. Imorgon blir en tuff dag, upp tidigt och gå till skolan och ha extra övning med klassen, jag blir där från 10 - 15.00 sen bär det av till jobbet 16:00 till stängning. 

På måndag är jag ledig tack och lov och då måste jag verkligen fixa med att börja packa. Herregud jag åker ju hem om två veckor och jag har inte packat ett skit!!! Hjälp, nåja det löser sig ;) En dag i taget nu.

Tills vidare.

Time

Idag så kom regnet. Vi hade det på känn att det skulle dyka upp. Vi har haft en hel vecka av underbar värme och sol och det var liksom lite för bra för att vara sant här på regn ön. Så igår kväll när vi gick ut och tog en öl efter klassen igår så kände vi dropparna på nästippen. Idag så är det väldigt blandat väder med regn och solsken. Har hört att det varit lite samma väder hemma så det är väl det vi får nu.

Men dagarna här borta har varit underbara så det är ju synd att klaga, man får ju inte bli för girig.
I lördags var det så sjukt lugnt på jobbet. Så en efter en som inte skulle stänga blev hem skickade. Det slutade med att vi bara var fyra stycken på jobbet som skulle få allting klart, på en lördag är det extremt lite folk. Det var så lugnt att min maneger frågade om jag ville ha söndagen ledig då hon inte trodde jag skulle behövas. Jag tackade gladeligen ja till det. Efter jobbpasset tog jag och Stephen öl på baren nedanför och hade hur trevligt som helst.

På söndagen var det mening att vi skulle mötas upp ett gäng teater människor och öva på olika scener. Jag såg jätte mycket fram emot det. Två timmar innan vi skulle träffas så drog sig en kille ur, det tokiga är att han är en så stort del i så många scener så efter det började alla ställa in de med. Då såg jag liksom min lediga söndag gå i bitar. Vad skulle jag hitta på då när ingen ville ses. Det var en fantastisk fin dag och jag kunde bara inte tänka mig att bara sitta hemma och häcka. Efter lite velande så beslöt i vart fall jag, Joanne, Jonathan och Chris för att möta upp och i vart fall få lite gjort. Vi övade i två timmar sen efteråt tog vi en öl och jag, Chris och Joanne avrundade med att käka middag ihop. Toppen mysigt! Så jag blev glad att söndag fick ett gott slut ändå.

I måndags så möte jag upp Niall tidigare och fick lite gjort i våran scen och sen hade vi alla fullt upp med att jobba på våra scener. Sen blev det en traditionell öl efteråt.

Idag väntar jobb och jag inser att det inte är många jobbpass kvar för min del, det är den här veckan och sen nästa sen är jag klar på T.I.G.F. Det känns ganska så sjukt samtidigt som det känns skönt. Det är väldigt blandade känslor just nu. Jag är så jävla konstigt funtad, jag längtar massor till något och sen när det börjar närma sig blir jag rädd. Nu är jag rädd för att jag ska komma hem och inte fatta varför jag längtade så jäkligt och inte tog vara på tiden här borta. Ne skum i skallen det är vad jag är. Jag tror ju en dock att det kommer bli bra. Min egna lilla lägenhet längtar jag ju massor till. Och det är ju inte precis som att jag inte kan åka hit och hälsa på. Kanske en festival i augusti här borta? Det skulle kunna vara något.

Snart byter jag ut lilla Dublin mot ännu mindre Eskilstuna. Oavsett vad så är jag i vart fall en erfarenhet rikare.

Feelings

Hard Rock Café

Det är ganska ironiskt att mitt inlägg igår fick titeln Bingo. För det var precis det vi hade på jobbet igår. Oh underbar knasiga jobb med dess påhitt det kommer bli svårt att hitta ett nytt jobb med samma busiga meriter. Vi hade i vart fall bingo igår, vi fick en lista på olika saker från menyn som vi skulle försöka sälja till folk. Det var en hyfsad lätt lista och jag var så jäkla pepp på det också. Jag skulle bara vinna, jag får sådan vinnarskalle ibland. Priset var antigen en tjejig glittrig tröja eller en hard rock café tröja, det flesta av oss tjejer var dock eniga om att vi hellre ville ha kille tröjan om vi vann än den glittriga toppen. 

Dagen igår var oerhört seg när det kom till gäster, alla var hellre ute i det fina vädret. Jag som hade en sektion som vanligtvis är mycket stressig hade knappt några bord alls, mina vinst chanser var alltså inte så stora. Så det kom inte som någon överraskning direkt att Ken som hade balkongen som var helt klart stressigast tog hem priset. 

Men söta underbara lilla Ken såg hur mycket jag verkligen ville vinna och gav mig tröjan han vann. Haha så himla gullig kille. Han sa att det var en Hej då gåva och jag lovade att alltid tänka på honom när jag har den på mig. 

Försök bortse från att jag ser oerhört sliten ut, det har varit mycket jobb och teater som tagit ut sin rätt, plus att jag har en bränn som gett mig ett läder face.

Så nu är jag alltså ägaren av en Hard Rock Cafe, Dublin tröja. Prislappen skvallrar om att denna lilla tröja kostar nästa 22 euro att köpa, herregud skulle jag aldrig ge. Men nu fick jag ju den gratis och det blir ett fint litet minne här ifrån.

Ne nu väntar mer jobb!

Tills vidare..

Bingo

fyra sol dagar i rad! Helt sjukt, har aldrig förr varit med om så fint väder här på regn ön. Men gud vad det gör mig glad.

Nu har mina två lediga dagar kommit och gått och ikväll nalkas jobb igen, jippy! Nå ja det är inte så farligt. Efter den här helgen så har jag bara två veckor kvar på jobbet, helt sjukt vad snabbt det går. Känns som att jag började igår samtidigt som det känns som att jag jobbat där i evigheter då jag har kommit så många så nära på så kort tid. Kommer bli tråkigt att säga adjö och inte veta om man någonsin ses igen. Ännu värre är det ju dock med mina klasskamrater. Fy vad jag kommer sakna dem.

Nu på slutspurten så har jag ju så klart börjat vela en del. Är det rätt beslut att åka hem? Var jag lite för snabb i mitt beslut? Vad väntar där hemma? Kommer det här att bli bra?
Ja vem vet? Det får visa sig, för jobbet är uppsagt, mitt rum kommer att hyras ut på nytt och min kurs tar slut, det lämna hur som haver inte många alternativ än att åka hem och det är ju det jag vill göra eller hur?
Ja herregud jag blir inte riktigt klok på min egen hjärna.

Igår var en seg dag som  i var fall avslutades med en trevlig scen övning med Chris, han är för rolig han, så himla tankspridd kille. Vi fick lite gjort i alla fall men när klockan närmade sig tio kunde vi inte för våra liv komma igenom scenen längre då vi bröt ihop i små skrattanfall hela tid. Det är lite av en bieffekt av att ha en superseriös scen, vi ska ju vara jätte ledsna men till slut så blir den där spänningen alldelse för ihärdig och då bubblar det över i skratt i stället.

På söndag efter jobbet ska jag i stort sätt möta upp hela teater gänget för att öva så mycket som möjligt, jag längtar! Det är alltid så trevligt att umgås med dem och jag vill verkligen göra det så mycket som möjligt tills jag ska åka hem.

Igår innan jag gick och la mig kollade jag på en film som min kusin rekommendera. Elvis and Anabelle

Den var så där små skum och jätte mysigt, jag gillade den massor. Blev så himla sugen att bara dra iväg på en roadtrip med min pojkvän när jag såg den. Ett problem bara,  jag har ju ingen pojkvän! haha men men den dagen jag faktisk lyckas fånga en sådan så ska vi göra en spontat (hur spontan den nu kan bli då jag redan planerar den) roadtrip. 

Ne nu ska jag väl försöka få ordning på allt innan jobbet. 

Tills vidare...

Sol!

Dublin har bjudit på fasligt mycket sol de senaste dagarna och vi kan ju inte annat än tack och ta emot! Det är så förbannat härligt med sol och att kunna gå barfot (snacka om att mina fötter behöver det) och i shorts och sitta på terrassen och bara njuta. Det är så jag har tillbringat timmarna innan jobbet på senaste tiden.

Så pass mycket att jag lyckats bränna mig! Jag bränner mig aldrig så det känns jätte skumt. Tydligen så är solen extra stark här, de få gånger då den faktiskt visar sig. 

Detta känns ju inte helt okej, men så fort det röda lägger sig hoppas jag på att det ska över gå i brunt. 

Igår bjöds det på teater igen och vi jobbade bara med gruppscenerna, min grupp ska inte längre göra en grekisk tragedi utan en komedi. Factory girls av Frank Mcguinness, den är mycket mer lättsam och vi har så roligt när vi övar den. 

Efter teatern så blev det som vanligt vin med gänget på stammis baren. Det slutade med att Jag, Chris och Adam gick vidare till ett annat ställe och tog ytligare två öl. Det var mycket trevligt och perfekt eftersom jag är ledig idag. 

Nu sitter jag med balkongdörren öppen och njuter av värmen. Ska träffa Chris senare och öva våran scen men tills dess har jag faktiskt ingen lust att göra många slängar. Har slängt in en tvätt i maskinen så det är ju alltid något. 

Har köpt en liten musik spelar här borta eftersom jag lämnade båda min Ipods hemma och gud vad jag har saknat att kunna lyssna på musik. För tillfället har jag en ny favorit låt som jag inte kan få nog av. 

Det var faktiskt en av mina managers på jobbet som tipsa om den, när jag stänger med henne så ger hon mig alltid skjuts hem vilket är jätte snällt. Och då var hon bara tvungen att spela den här låten för mig då hon tyckte så mycket om den och jag kunde inte annat än att hålla med. 

Videon i sig är ganska inspirerande så jag tipsar om att kolla på den också. 

Hemma är det väl för övrigt student nu, det är ju inte helt utan att jag saknar att höra de glad ropen från studenterna och få se alla lastbilar som åker förbi. Helt sjukt att det är tre år sedan min egen student, sjukt vad tiden går fort och vad mycket som har hänt sen dess. Så mycket som jag utvecklats sen dess och alla saker som har hänt och framför allt alla människor jag mött, helt otroligt. 

Ne nu ska jag hoppa in i duschen. 

Tills vidare.

Juni!

Herregud, det är faktiskt Juni! Hur kom jag hit? Hur lyckades jag med det? Känns som det var nyss jag satt i februari och tänkte att Juni aldrig skulle komma. Men nu är den här och för med sig ljumma vindar och solsken. Det gillas massor.

Jag tänkte bara skriva ett litet livstecken här inne då jag har jobbat så mycket på senaste tiden. Fick inget dröm schema i torsdags direkt. Torsdag 6 till stängning (kl 1), Fredag 5 till stängning (kl 1.20), Lördag 5 till stängning (24.30), Söndag 2 till 9, idag 1 till 10 och imorgon 6 till stängning vad nu det blir för tid.
Både i lördags och söndags tog vi en öl efter jobbet så det var ju trevligt.

Efter imorgon är jag ledig i två dagar sen väntar en jobbhelg igen, däremellan måste jag lyckas klämma in massa teater. Det känns som att dessa 25 dagar som återstår av min vistelse här kommer att flyga förbi, kanske lite för fort. Jag måste ju hinna ställa om, nå ja, det här blir toppen, nu väntar jobb.

Tills vidare..