Början på nått stort.

Nu åker jag snart, Bilen ska snart ta mig till skavsta där jag sen tar flyget till Dublin. Detta blir mitt hitils största äventyr som jag ska göra helt själv. Jag måste vara tokig. Men nu tar jag allt ett steg i taget. Först ska jag komma på rätt flyg, sen ska jag hitta till lägenheten. Sen så väntar en kväll och natt av nervositet. Morgondagen är ett kapitel i sig som jag väntar med att tänka på tills dess. Imorgon klockan åtta på kvällen kan jag andas ut då är det hela över.

Önska mig lycka till nu för nu kör vi.

To be or not to be....

F*** You

Idag blev mitt konto länsat av någon person i bangkok. Känns bra det. Jag som redan är nära ett nervöst sammanbrott pågrund av audition och resan till Irland. Då läggs det här på. :(
Jag är trött! Gud vad jag längtar tills onsdag kväll. Då är audition avklarad, sen väntar LÅNG helg och jag tänker sova ut. Ska bli så skönt. Nu börjar jag bli otålig. Jag vill komma iväg och få det här avklarat.

Till den underbara människan som tyckte att den hade rätt till pengarna jag jobbar för!! 

F*** YOU!

Tick tack

Dagarna går fort, ännu mer så när man jobbar hela dagarna. Idag är det fem dagar kvar tills jag sitter på ett flygplan till Irland. Sex dagar tills jag ska ha en hel dag med audition till skolan. Fortfarande, varför gör man så här mot sig själv?

Jag har fortfarande inte spikat två monologer men vägrar få panik ännu, hehe
Högen har vart fall blivit mindre och jag börjar väl luta mot några. Imorgon så ska jag över till brorsans lägenhet och öva tänkte jag. Då de är i Italien så är den tom och jag får eget space att testa mina gränser på.

Detta är mitt golv just nu;

Allt från låttexter till Shakespeare, puh hur ska det här gå. 

Min överfulla papperskorg med sånt som inte riktigt höll måttet för min smak. 

Imorgon måste jag verkligen få ordning på allt, jag måste ju ha tid att fin slipa på dem. Sen måste jag ju hinna öva på frågorna på Intervju. Det underlättar ju inte direkt att jag jobbar varje dag nu tills jag åker. Sen så jobbar jag när jag kommer tillbaka också. Det blir inte mycket till ledigt. Torsdag nästa vecka då kan jag andas ut, jag längtar hehe. Ne men det här blir en kul upplevelse och det är ju inte precis som om de dödar mig om jag är dålig,,, eller??

Efter denna vecka och nästa så jag har jag enbart sex schema lagda arbetspass kvar. Sen väntar två veckors "semester" då jag bara kan ta det lugnt och vänta på svar från skolan. Det ska blir löjligt skönt.

Dags att runda av igen, imorgon väntar jobb. 

Håll tummarna för att jag får ihop allt är ni snälla. 

Magsår

Är nog inte så konstigt om jag får så som jag stressar över saker. Just nu är det mycket med jobbet och förberedelser inför Irland och audition. 

Shit! Vad har jag gett mig in på?

Det är kul hur nervositet kan få en att helt glömma bort varför man gör saker. Helt plötsligt frågar jag mig själv varför jag ska göra det här för? Vill jag ens komma in, är teater min grej?

Saker som innan var helt självklara känns inte det längre bara för att situationen är jobbig och svår.

Varför utsätter man sig själv för nervpirrande situationer? 

Just nu sitter jag i ett hav av möjliga monologer jag kan göra, pratade med Channette idag och då blev jag lite säkrare i vad jag ska göra. Men det dalar lika fort ner igen. Från att det blir en kul grej, det här kan jag ju och oavsett så blir det en upplevelse. Till att jag inte alls kan agera och att det kommer gå jätte dåligt.

Nåja det värst som kan hända är ju att jag inte kommer in och då har jag ju försökt i vart fall. Ingen skada skedd då inte. Jag känner också att det är viktigt att ta vara på livet och dess chanser för inte vet man hur länge man får. Det händer så mycket otäckt nu och folk får för sig att döda sina medmänniskor hit och dit.

Så mycket onödigt dödande, så många människor med drömmar och framtidsplaner som bara raderas från den här världen. Som inte längre får vara någons syster, bror, mamma, pappa, dotter eller son. För att en person bestämmer sig för att dessa personer ska dö för att deras budskap ska gå fram. Som tycker att dessa går att offra. Det är för mycket för att man ska orka tänka på, alla föräldrar som aldrig får det där telefonsamtalet som berätta att deras barn lever. Utan istället får ett dödsbesked. 

Jag tänker framför allt på den händelsen som skedde nyss på en biograf i USA men också på massakern i Oslo på Utöya. Det är svårt att förstå att tiden går så fort. Att Breivik kan fortsätta sitta där och le i rättsalen medan så många unga aldrig fick uppleva ett år till. 

För ett år sedan igår skrev min mor denna uppdatering. 

Jag var aldrig i risk zonen då jag var på jobbet, men för min mamma var det en väldigt lång timma från de att hon fick veta om bomben och tills dess att hon fick tag på mig. Mina tankar går till alla de som inte fick höra deras älskades röster igen. Som för alltid kommer behöva minnas vad deras sista ord var. Den sista kramen, kyssen eller leendet. För dem som blev av med en del av sig själv den 22/7, som går vidare år efter år utan att någonsin bli hela igen. Bara för att en person bestämde sig för det. 

Norge blir sig aldrig helt likt igen men det kommer fortsätta att hålla huvudet högt och hedra sina döda. 22/7 är en dag att minnas de som försvann och vilka de var. Det är inte Breiviks dag det är Norges dag.

Den här låten kom kort efter attacken och jag har sen dess tyckt den är så himla fin och sorglig på samma gång. 

Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans

Det var en som sa så efter Utöya och jag tyckte det var himla fint, något att hålla fast vid.

En andra chans

De senaste dagarna har varit lite röriga och jag har precis hamnat i ett lugn innan jag ger mig in i nästa nervösa berg o dalbana. 

I torsdags kväll fick jag ett mail från skolan på Irland. Jag som helt hade gett upp hoppet om att de skulle höra av sig och så helt plötsligt. 

Ännu en gång så gick det inte att få tag på mig över telefon men att de var villiga att ge mig en audition tid den 30 juli om jag hade möjlighet att komma. 

Lyckan var ju total till att börja med, gud så häftigt att jag fortfarande har en chans. Min andra chans. 

Men det grusades ganska så snabbt i och med att jag slog upp kalendern och såg att jag jobbade alla dagar i stort sätt nästa vecka och veckan efter. För att kunna ta mig fram och tillbaka skulle jag behöva den 29,30 och 31 juli till mitt förfogande. 

Att få ledigt de dagarna kändes som en omöjlighet då alla andra som skulle kunna komma in och jobba är på semester. 

Jag tänkte dock att jag i alla fall skulle kunna fråga chefen och att på så sätt i alla fall ha försökt. 

Sov knappt en blund den natten då jag var så jäkla nervös, för det första så HATAR jag att be chefer om tjänster. Det känns inte bra även om min chef på Coop är toppen.

Efter lite velande frågade jag henne i alla fall och hon var mycket mer positiv till det än jag trodde och började hjälpa mig direkt med att försöka fixa någon som skulle komma och jobba.

30 och 31 fick jag bort direkt men det var söndagen som jag inte blev av med. 

Sen kom nästa problem, de jag hade tänkt bo hos Henea och Mick är inte i Irland de dagarna. De är på semester i Sverige. Vad är oddsen liksom?

Så då stod jag utan boende. Då tänkte jag verkligen att nu skiter jag i det här. 

Ringde Henea i alla fall och får reda på att hon är i stan. Hon har nycklarna till deras hus med sig och erbjöd mig att få ta dem och bo där ändå! 

Så med det löst så beslöt jag mig att fixa flygbiljett än då, trots att söndagen var ovis. Mycket efter att folk hade peppat mig att åka no matter what.

Tidigare idag så fick jag det sista klartecknet, chefen ringde och sa att hon fixa det. En tjej tar min söndag och jag tar istället hennes fredag. Jag kunde knappt uttrycka hur mycket jag uppskattade det, så jäkla snällt av henne. 

Så nu efter tre dagar av hopp och förtvivlan så ska jag åka till Irland nästa söndag för att sen på måndagen göra två monologer och ha en intreview. För att åka tillbaka till Sverige igen på tisdag. 

Jag har nog inte helt fattat det än så min nerver är hel lugna. 

Nu väntar en vecka av förberedelser, jag ska hitta bra monologer, lära mig dem och göra en sju jävla audition.

Det här kan vara början på resten av mitt liv, jag är så glad och förväntas full att jag inte ens kan förklara med ord.

Oavsett så har jag nu i alla fall gjort ett försök och haft en ärlig chans. 

Tack alla för hjälpen och för alla kloka råd, det är guld värt! 

Tänk om det går hela vägen, vilken svindlande tanke.

Tillbaka

till medvetenheten är jag nu lagom tills jag ska gå och lägga mig. Bra där!
Har varit något överdjävligt bakis idag. Usch och fy, så där så man svär att man aldrig ska dricka igen. Igår var jag ute med Kusinen, den andra kusinen, den andra kusinens flickvän och så bror min med hans flickvän. Vi hade super trevligt på förfesten och hade lika trevligt när vi beslöt oss för att dra ut. En toppen kväll som blev väldigt lyckad. Jag drack på tok för mycket, vakna med huvudvärk som inte var av denna värld. Har sovit bort hela denna ledig dag, tacka gudarna att jag var ledig idag men känns lite som ett slöseri. Nu väntar jobb imorgon för att sen ha ledig helg. Jippy

See ya

Undrar också om jag ska våga hoppas nu? fast jag tror nog jag gör bäst i att lägga känslorna på is.

Ledig!

Underbar måndag då jag har varit ledig! Sol fick jag också dessutom. Jag har spenderat dagen med att ta en lång sov morgon. Sen spendera jag dagen på stan med Mamma. Det blev några spontan köp från min sida.

Massa nya smycken, för jätte bra pris på ginatricot, förutom ringen som är från Åhlens.

Fyra par strumpor och en ny plånbok.

Ett nytt nagellack och en bodylotion som ska minska hårväxten på bena, ska bli intressant att se om den funkar.

Efter stan möte jag upp Emma för en promenad i vilsta området. Som alltid lika trevligt. Synd är att Emma jobbar hela veckan och jag har blivit av med min vinkompis ;) Jag är ledig på torsdag och lördag så jag tänkte passa på att parta till det på onsdag och fredag jag behöver bara folk till det. Någon som är frivillig?

Imorgon väntar jobb igen, men bara två dagar tills nästa lediga dag. Jag längtar! Vi ska också till Le gran imorgon för att äta, Chrille och Anna ska bjuda mamma då hon fyllt år. Det ska bli jätte trevligt! 

Suck

Varning för gnäll!

Vilken ur usel vecka det har varit. Det är så sjukt jävla sämst att jobba så här mycket. Det är inte okej att jobba sex dagar på raken, 6:45 - 16:00. Vara fullkomligt död när man kommer hem att man inte har energi till att göra något. Äta, duscha och gå och lägga sig för att sen vakna av klockan för att traska tillbaka till jobbet och göra om samma. Om det är något jag HATAR så är det att hamna i ett hamster hjul. Jag är så sjukt rastlös av mig och jag tycker inte det är ett dugg kul. Rutiner är fruktansvärt överskattade.

Nåja imorgon är sista dagen på den här helvetes veckan. Sen ser det väl lite ljusare ut om än inte så jätte. Har väl i alla fall två jobbiga jobb veckor kvar tills folk kommer tillbaka från semestern och jag börjar jobba ungefär tre dagar i veckan som jag hade tänkt från början. Jag ville ju bara ha ett deltids jobb så jag skulle hinna med massa annat också. så blev det ju inte riktigt.
Jag vet att det är dumt att klaga, man ska vara glad att man har ett jobb, det är bara inte så kul alla gånger.

Sen är det med blandade känslor jag ser alla mina vänner komma in på sina val till högskolan. Jag är ju verkligen jätte glad för deras skull men det blir mer påtagligt då att jag inte lyckades få till det med min skola. Inte ett ord har jag hört så det blir alltså inga fortsatta studier för mig i höst. Det börjar kännas som att jag står och trampar på samma ställe nu och jag vet inte riktigt hur jag ska få ordning på livet och vad jag vill göra med det. Jag vet ju att jag ska till Dublin nu men det blir inte för att studiera vilket jag tänkt, så vad gör jag istället??

Sånt här ska man varken tänka på eller skriva när man är övertrött och ska gå och lägga sig. Men men det var skönt att få ur sig.

Min klagosång...

Prometheus

Igår så satt jag i bio mörkret och myste med dessa två. 

Vi kollade på Prometheus, den ny Alien filmen med Noomi Rapace. Den var helt okej men jag är inte så mycket för Alien filmer. Den var sjukt äcklig ibland och slutade ganska trist. Men det var kul att se Noomi i en helt annan roll och på engelska. För att nyss ha lärt sig engelska så imponerar hon stort men dialekten är svår att tyda. En blandning av brittiska, svenska och amerikanska emellan åt. Fy vad vi skrattade åt en scen när Noomis karaktär förstår att de måste lämna planeten och hon skriker; "We have to LIV";) 

Filmen var säkert jätte bra om man tycker om den här typen av film, av mig får den 3 Popcorn av fem möjliga.

På vägen hem sen märktes det att vi hela bunten var över trötta för vi spårade lite, hoppas ingen blev rädd av våra tokerier. 

Imorgon väntar jobb igen, tidigt! Dags att sova. Fortfarande inget nytt från skolan så jag börjar tro att hoppet är ute. Så jäkla trist :/ Men jag får hoppas att det är meningen att jag ska finna vägen någon annanstans. Den som lever får se.

Ny layout

Vad sägs som den nya layouten på bloggen? Lite väl flickig kanske, nåja jag slängde ihop den på no time och då blir det så. Den är inte riktigt lika sofistikerad som min tidigare, men jag ville ha en sommrigare som gick i vitt och lila och då blev detta resultatet.
Det hjälper ju inte direkt att man inte har några bra program att jobba med. Man kommer inte så långt med gratis sidor på Internet och sen att få ihop allt i paint liksom. Den funkar antar jag, fixar säkerligen en ny till hösten.

Dagen har faktiskt bjudit på prima väder men inget samtal från Dublin :/ Segt jag som verkligen ville att de skulle höra av sig. Hoppet är inte släkt ännu dock, jag hoppas fortfarande på ett samtal imorgon. Dock så är chansen att jag kan åka den här veckan väldigt liten så det skulle vara om det kan erbjuda en tid nästa veckan. Den som lever få se men fy så kul det skulle vara att få komma in på skolan. Bara tanken att få spela teater igen till hösten gör mig helt bubbligt glad. Jag är så redo att återgå till det kreativa igen!!

Då det knappast blir något Irland den här veckan så är det sex dagars jobb som väntar. Nästa lediga dag är om en veckan, jippy. Det blir nog bra när pengarna kommer sen, då ska jag väl finna det lättare att förstå varför jag valde att arbeta.

Klockan ringer tidigt, dags att runda av minsann.

Bild från våren 2010 när vi satte upp våran tolkning av Gökboet som slutproduktion. Det var helt fantastiskt att göra.

Sommarlov?

Känns det som att jag har tagit i från allt just nu. Allt förutom jobbet då som rullar på som vanligt och lite väl mycket kanske. Jobbar heltid just nu känns det som, även fast jag bara är deltid. Dagarna rullar på med jobb till fyra de flesta dagar och sen så ska man försöka ta vara på dagen där emellan.
Träning och körkorts plugg har blivit lidande. Jag orkar inte fokusera på det just nu, något jag befarade nu när jag har fått jobb. Det tar så mycket energi för mig att jobba långa dagar och börja tidigt. Bloggandet har också blivit väldigt lidande men jag har inte haft lust.

Dagarna har dock varit väldigt upptagna framför allt med att träffa folk som dykt upp i stan igen nu på sommaren. Det har blivit många vinkvällar. Jag har hunnit med att bada för första gången i år, det har grillats en hel del. Vädret har sugit för det mesta men det är i alla fall varmt i luften.

Jag älskar verkligen sommar och jag skulle mycket hellre vara ledig hela sommaren igenom. Det här med att jobba på sommaren känns fortfarande helt fel även om det är andra året det blev så. Under skolan behövde jag aldrig ha ett sommar jobb något jag var väldigt glad för.

Jag har även hunnit tatuera mig i dagarna. Något som är väldigt ovant fortfarande men nog tror jag allt att jag är nöjd ;) Den har många betydelser min lilla rackare som inte är större än en tumme.

Apropå på jobbet så har jag lite ont i magen över att det kan ställa till det lite för mig. 

Jag sökte till en skola på Irland nyligen med inriktning på teater. Jag skickade in ansökningarna mest för att, men inte med tron att jag faktiskt skulle få ett svar. Idag såg jag att jag fått en mail från dem angående att det vill erbjuda mig en audition!!! Jag kunde knappt fatta det först och blev ju så klart skit glad. De ville ha mitt nummer då det jag angivit tydligen inte funkade. Så nu har jag skickat det och tror mig få höra från dem imorgon. 

Problemet är bara det att jag tror att audition sker nu på fredag. Jag jobbar hela den här veckan och vet inte hur jag ska kunna få ledigt till det. Jag måste ju ta mig till Dublin och det är ju inget man kan göra bara över en dag. Jag skulle behöva några dagar i följd ledigt och det här blev ju väldigt i sista minuten. Plus att det skrämmer livet ut mig att behöva kasta ihop en audtion på fyra dagar. 

Men det är ju ingen idé egentligen att oroa sig för det innan jag fått all information, så jag tror jag skiter i att bry mig om det till imorgon.

Vi får se hur mycket sömn de blir i natt, imorgon är det jag som vaknar tidigt för att invänta deras samtal. 

Peace

Midsommar

Nu kommer ett mycket försenat inlägg!

Midsommar helgen är över och den var underbar även om vädret kunde varit bättre. Förviso var fredagen toppen men resterande dagar har solen lyst med sin frånvaro.
Fredagen spenderades i alla fall till en början på jobbet, 12 till 18. Har väl aldrig varit så trevligt att jobba som då, alla önskade glad midsommar. Så väl stökiga ungdommar som bittra gamlingar bemödade sig att önska en fin dag. Det tyckte jag var himmla trevligt.
Sen bar det hemmåt för att äta traditions enlig mat och mysa med familjen. Som alltid sjukt god mat och trevligt sällskap.

Mums!

Världens sötaste morfar

Finaste mamma i en färgsprakande outfit

Sen bar det iväg till Martin där ett skönt gäng satt. Planen var att festa vidare på annat håll men då stämningen var på topp blev jag kvar. Vi pratade, lyssnade på musik och hade skit trevligt och vi traskade inte hem förens vid halv fem. Jag sov hemma hos Fabian då det hade blivit kallt och den lägenheten var närmare.

Lördagen var seg men jag har lovat att jag skulle dra ut med Emma. Hon hade jobbat på dagen och därav missat mycket av myset på fredagen och ville ta igen. Vi börja på Royal och avsluta på O'learys i sällskap av Fabian. 

På Måndag blev det café mys med Madde. Hon åkte till Barcelona nu i lördags och det känns ganska så sorgligt fast kul för henne så klart. Nu blir hon kvar där i alla fall ett år skulle jag tro. Jag kommer och hälsar på och jag hoppas hon trivs som fisken i vattnet. 

Det var förra helgen de, har haft fullt upp och det här inlägget har legat halv klart som utkast länge. Ett update inlägg väntar ;)