onsdag 16 maj 2012

Jämställdhet?

Trots att vädret tycks vara grått för det mesta ska jag faktiskt åka ner på stan i jakt på en bikini. Jag vet att både Stadium och HM har massa nytt. Jag har ju sett den omtalade HM reklamen som hamnade i blås väder då modellerna var för bruna. Att folk orkar bry sig, jag blir så trött på det här avlånga landet ibland. Allt ska diskuteras och analyseras, om det går att kalla något kränkande eller diskriminerande så ska de bane mig göra det. Jag blir så trött, för inte glömmer väl jag bort att jag är tjej bara för att man ska kallas för hen nu förtiden.

När jag var lite ÄLSKADE jag att leka med barbies och dockor, samtidigt som jag gillade att leka krig och springa runt med vapen. Om ni slår upp ordet pojkflicka så ser ni en bild på mig som barn tror jag. Jag hatade rosa älskade blått, vägrade klänning och gick runt i min brors gamla T-shirts. Samtidigt älskade jag att leka med mina dockor, så stolt att vara deras "mamma".

I dagens Sverige blir föräldrarna nästan lynchade om deras flickor bär rosa och leker med dockor, nej blått och bollar år flickorna. Pojkar ska ha rosa och gärna med en barbie i näven. Jag fattar inte att vi i absurdum ska göra allt så sjukt jämställt att vi berövar dagens barn från att få vara just små pojkar och flickor.
De samma gäller leksaksvapen som tydligen bara gör folk till massmördare eller rånare. Både jag och min bror lekte med vapen som barn, även de flesta av mina vänner och jag kan tala om att ingen av oss har gått och blivit mördare.

Min mamma försökte verkligen få mig att bli mer tjejig men det funkade inte. Min kusin har två barn som båda har fått välja fritt, och även om hennes dotter aldrig blivit på tvingad nått så älskar ungen rosa och är en riktig prinsessa. När min bror bara var dryga året satt han i sin barnvagn och kollade storögt på bilar och brummade glatt i takt med dem.
Kan inte folk låta barnen bestämma lite mer, och om en tjej vill ha rosa och leka med docker och om en pojke vill ha blått när han åker trampbil så kan han väl få göra det. Men att ge dem friheten att välja olika.

11 åriga jag, som gick mot strömmen även fast mamma ville annat.

Det här inlägget blev aningen längre än tänkt, som vanligt hehe. Nåja nu ska jag åka ner på stan och fixa den där bikinin. Sen ska jag träffa Fabian för en fika och förhoppningsvis få min kamera tillbaka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar