Sista biten är lagd

Och så var det gjort. Jag har sagt upp mig, nu vet de att jag ska åka hem och helt plötsligt blev det lite sorgligt.
Jag måste faktiskt säga att trots att jobbet i sig inte är toppen, det är ett helt vanligt ganska kasst servitris jobb så är människorna där ute underbara! Jag har blivit himla förtjust i så många av dem på så kort tid och jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig haft bättre chefer än där ute.

När jag tog mig mod till och sa upp mig i torsdagskväll när jobbpasset var över så var det inga sura miner. Hon tyckte det skulle bli tråkigt att jag åkte, hon tyckte jag varit så duktig och det var trist att missta en bra arbetskollega men att hon helt och hållet förstod att jag ville åka hem. Hon frågade till och med om hon kunde göra något för mig och bad mig säga till om jag behövde något. Så himla fint!

Igår när jag kom till jobbet så hade nyheten spridit sig till högsta chefen och han undrade bara varför och sa även han att han förstod men att han tyckte det skulle bli himla tråkigt. Han sa även att jag var välkommen tillbaka när som om jag ville ha ett jobb där igen. Han sa till och med att skulle sparka en av killarna om det behövdes, haha det var ju så klart ett skämt men jag blev himla rörd av det. Det känns bra att jag på så kort tid ändå har varit till mycket nytta för dem. Det känns liksom bra så att jag inte varit där i bara fyra månader och varit ur usel i mesta delen, utan jag har gjort mitt jobb så bra jag kan och nu är det dags att dra vidare.

Så efter det var sagt och gjort och jag ringde mamma och fråga om hon fått ledigt från jobbet så bokades det biljetter.
Så nu har vi flyg och hotell avklarat. Mamma kommer hit den 24/6 och hjälper mig med all packning, sen så kommer hon kolla på uppspelet den 26/6, sen blir det väl en avsluts fest på kvällen, en sista dag den 27/6 och sen åker vi hem den 28/6.

Jag har ju tänkt på det här så länge nu ändå känns det lite sjukt att det är bokat och klart nu. Det är verkligen inte långt kvar nu och alla lösa trådar är lösta.

Som vanligt känns det ju lite jobbigt att behöva lämna så mycket människor som har kommit att ligga en när om hjärtat men va fasiken jag åker ju hem till mitt E-tuna där alla mina underbara knasnötter väntar. Som jag har längtat efter dem. Och så mycket den här resan lärt mig om mig själv, det skulle jag inte vilja byta bort mot något.

Nu ska jag dra till jobbet, 2-10 blir det idag. Hoppas det inte blir en allt för kaosartad dag.

Tills vidare..