söndag 29 juli 2012

Början på nått stort.

Nu åker jag snart, Bilen ska snart ta mig till skavsta där jag sen tar flyget till Dublin. Detta blir mitt hitils största äventyr som jag ska göra helt själv. Jag måste vara tokig. Men nu tar jag allt ett steg i taget. Först ska jag komma på rätt flyg, sen ska jag hitta till lägenheten. Sen så väntar en kväll och natt av nervositet. Morgondagen är ett kapitel i sig som jag väntar med att tänka på tills dess. Imorgon klockan åtta på kvällen kan jag andas ut då är det hela över.

Önska mig lycka till nu för nu kör vi.

To be or not to be....

torsdag 26 juli 2012

F*** You

Idag blev mitt konto länsat av någon person i bangkok. Känns bra det. Jag som redan är nära ett nervöst sammanbrott pågrund av audition och resan till Irland. Då läggs det här på. :(
Jag är trött! Gud vad jag längtar tills onsdag kväll. Då är audition avklarad, sen väntar LÅNG helg och jag tänker sova ut. Ska bli så skönt. Nu börjar jag bli otålig. Jag vill komma iväg och få det här avklarat.


Till den underbara människan som tyckte att den hade rätt till pengarna jag jobbar för!! 
F*** YOU!

tisdag 24 juli 2012

Tick tack

Dagarna går fort, ännu mer så när man jobbar hela dagarna. Idag är det fem dagar kvar tills jag sitter på ett flygplan till Irland. Sex dagar tills jag ska ha en hel dag med audition till skolan. Fortfarande, varför gör man så här mot sig själv?

Jag har fortfarande inte spikat två monologer men vägrar få panik ännu, hehe
Högen har vart fall blivit mindre och jag börjar väl luta mot några. Imorgon så ska jag över till brorsans lägenhet och öva tänkte jag. Då de är i Italien så är den tom och jag får eget space att testa mina gränser på.

Detta är mitt golv just nu;


Allt från låttexter till Shakespeare, puh hur ska det här gå. 


Min överfulla papperskorg med sånt som inte riktigt höll måttet för min smak. 

Imorgon måste jag verkligen få ordning på allt, jag måste ju ha tid att fin slipa på dem. Sen måste jag ju hinna öva på frågorna på Intervju. Det underlättar ju inte direkt att jag jobbar varje dag nu tills jag åker. Sen så jobbar jag när jag kommer tillbaka också. Det blir inte mycket till ledigt. Torsdag nästa vecka då kan jag andas ut, jag längtar hehe. Ne men det här blir en kul upplevelse och det är ju inte precis som om de dödar mig om jag är dålig,,, eller??

Efter denna vecka och nästa så jag har jag enbart sex schema lagda arbetspass kvar. Sen väntar två veckors "semester" då jag bara kan ta det lugnt och vänta på svar från skolan. Det ska blir löjligt skönt.

Dags att runda av igen, imorgon väntar jobb. 
Håll tummarna för att jag får ihop allt är ni snälla. 

måndag 23 juli 2012

Magsår

Är nog inte så konstigt om jag får så som jag stressar över saker. Just nu är det mycket med jobbet och förberedelser inför Irland och audition. 

Shit! Vad har jag gett mig in på?
Det är kul hur nervositet kan få en att helt glömma bort varför man gör saker. Helt plötsligt frågar jag mig själv varför jag ska göra det här för? Vill jag ens komma in, är teater min grej?
Saker som innan var helt självklara känns inte det längre bara för att situationen är jobbig och svår.
Varför utsätter man sig själv för nervpirrande situationer? 

Just nu sitter jag i ett hav av möjliga monologer jag kan göra, pratade med Channette idag och då blev jag lite säkrare i vad jag ska göra. Men det dalar lika fort ner igen. Från att det blir en kul grej, det här kan jag ju och oavsett så blir det en upplevelse. Till att jag inte alls kan agera och att det kommer gå jätte dåligt.

Nåja det värst som kan hända är ju att jag inte kommer in och då har jag ju försökt i vart fall. Ingen skada skedd då inte. Jag känner också att det är viktigt att ta vara på livet och dess chanser för inte vet man hur länge man får. Det händer så mycket otäckt nu och folk får för sig att döda sina medmänniskor hit och dit.

Så mycket onödigt dödande, så många människor med drömmar och framtidsplaner som bara raderas från den här världen. Som inte längre får vara någons syster, bror, mamma, pappa, dotter eller son. För att en person bestämmer sig för att dessa personer ska dö för att deras budskap ska gå fram. Som tycker att dessa går att offra. Det är för mycket för att man ska orka tänka på, alla föräldrar som aldrig får det där telefonsamtalet som berätta att deras barn lever. Utan istället får ett dödsbesked. 

Jag tänker framför allt på den händelsen som skedde nyss på en biograf i USA men också på massakern i Oslo på Utöya. Det är svårt att förstå att tiden går så fort. Att Breivik kan fortsätta sitta där och le i rättsalen medan så många unga aldrig fick uppleva ett år till. 

För ett år sedan igår skrev min mor denna uppdatering. 

Jag var aldrig i risk zonen då jag var på jobbet, men för min mamma var det en väldigt lång timma från de att hon fick veta om bomben och tills dess att hon fick tag på mig. Mina tankar går till alla de som inte fick höra deras älskades röster igen. Som för alltid kommer behöva minnas vad deras sista ord var. Den sista kramen, kyssen eller leendet. För dem som blev av med en del av sig själv den 22/7, som går vidare år efter år utan att någonsin bli hela igen. Bara för att en person bestämde sig för det. 

Norge blir sig aldrig helt likt igen men det kommer fortsätta att hålla huvudet högt och hedra sina döda. 22/7 är en dag att minnas de som försvann och vilka de var. Det är inte Breiviks dag det är Norges dag.

Den här låten kom kort efter attacken och jag har sen dess tyckt den är så himla fin och sorglig på samma gång. 




Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans
Det var en som sa så efter Utöya och jag tyckte det var himla fint, något att hålla fast vid.






lördag 21 juli 2012

En andra chans

De senaste dagarna har varit lite röriga och jag har precis hamnat i ett lugn innan jag ger mig in i nästa nervösa berg o dalbana. 
I torsdags kväll fick jag ett mail från skolan på Irland. Jag som helt hade gett upp hoppet om att de skulle höra av sig och så helt plötsligt. 
Ännu en gång så gick det inte att få tag på mig över telefon men att de var villiga att ge mig en audition tid den 30 juli om jag hade möjlighet att komma. 
Lyckan var ju total till att börja med, gud så häftigt att jag fortfarande har en chans. Min andra chans. 
Men det grusades ganska så snabbt i och med att jag slog upp kalendern och såg att jag jobbade alla dagar i stort sätt nästa vecka och veckan efter. För att kunna ta mig fram och tillbaka skulle jag behöva den 29,30 och 31 juli till mitt förfogande. 
Att få ledigt de dagarna kändes som en omöjlighet då alla andra som skulle kunna komma in och jobba är på semester. 
Jag tänkte dock att jag i alla fall skulle kunna fråga chefen och att på så sätt i alla fall ha försökt. 
Sov knappt en blund den natten då jag var så jäkla nervös, för det första så HATAR jag att be chefer om tjänster. Det känns inte bra även om min chef på Coop är toppen.
Efter lite velande frågade jag henne i alla fall och hon var mycket mer positiv till det än jag trodde och började hjälpa mig direkt med att försöka fixa någon som skulle komma och jobba.
30 och 31 fick jag bort direkt men det var söndagen som jag inte blev av med. 
Sen kom nästa problem, de jag hade tänkt bo hos Henea och Mick är inte i Irland de dagarna. De är på semester i Sverige. Vad är oddsen liksom?
Så då stod jag utan boende. Då tänkte jag verkligen att nu skiter jag i det här. 
Ringde Henea i alla fall och får reda på att hon är i stan. Hon har nycklarna till deras hus med sig och erbjöd mig att få ta dem och bo där ändå! 
Så med det löst så beslöt jag mig att fixa flygbiljett än då, trots att söndagen var ovis. Mycket efter att folk hade peppat mig att åka no matter what.
Tidigare idag så fick jag det sista klartecknet, chefen ringde och sa att hon fixa det. En tjej tar min söndag och jag tar istället hennes fredag. Jag kunde knappt uttrycka hur mycket jag uppskattade det, så jäkla snällt av henne. 
Så nu efter tre dagar av hopp och förtvivlan så ska jag åka till Irland nästa söndag för att sen på måndagen göra två monologer och ha en intreview. För att åka tillbaka till Sverige igen på tisdag. 
Jag har nog inte helt fattat det än så min nerver är hel lugna. 
Nu väntar en vecka av förberedelser, jag ska hitta bra monologer, lära mig dem och göra en sju jävla audition.
Det här kan vara början på resten av mitt liv, jag är så glad och förväntas full att jag inte ens kan förklara med ord.
Oavsett så har jag nu i alla fall gjort ett försök och haft en ärlig chans. 

Tack alla för hjälpen och för alla kloka råd, det är guld värt! 
Tänk om det går hela vägen, vilken svindlande tanke.

torsdag 19 juli 2012

Tillbaka

till medvetenheten är jag nu lagom tills jag ska gå och lägga mig. Bra där!
Har varit något överdjävligt bakis idag. Usch och fy, så där så man svär att man aldrig ska dricka igen. Igår var jag ute med Kusinen, den andra kusinen, den andra kusinens flickvän och så bror min med hans flickvän. Vi hade super trevligt på förfesten och hade lika trevligt när vi beslöt oss för att dra ut. En toppen kväll som blev väldigt lyckad. Jag drack på tok för mycket, vakna med huvudvärk som inte var av denna värld. Har sovit bort hela denna ledig dag, tacka gudarna att jag var ledig idag men känns lite som ett slöseri. Nu väntar jobb imorgon för att sen ha ledig helg. Jippy

See ya

Undrar också om jag ska våga hoppas nu? fast jag tror nog jag gör bäst i att lägga känslorna på is.

måndag 16 juli 2012

Ledig!

Underbar måndag då jag har varit ledig! Sol fick jag också dessutom. Jag har spenderat dagen med att ta en lång sov morgon. Sen spendera jag dagen på stan med Mamma. Det blev några spontan köp från min sida.

Massa nya smycken, för jätte bra pris på ginatricot, förutom ringen som är från Åhlens.

Fyra par strumpor och en ny plånbok.

Ett nytt nagellack och en bodylotion som ska minska hårväxten på bena, ska bli intressant att se om den funkar.

Efter stan möte jag upp Emma för en promenad i vilsta området. Som alltid lika trevligt. Synd är att Emma jobbar hela veckan och jag har blivit av med min vinkompis ;) Jag är ledig på torsdag och lördag så jag tänkte passa på att parta till det på onsdag och fredag jag behöver bara folk till det. Någon som är frivillig?

Imorgon väntar jobb igen, men bara två dagar tills nästa lediga dag. Jag längtar! Vi ska också till Le gran imorgon för att äta, Chrille och Anna ska bjuda mamma då hon fyllt år. Det ska bli jätte trevligt!